När alla kan höras, vem lyssnar vi på?
AI förändrar inte bara hur vi kommunicerar, utan kanske allra mest vem vi litar på. Inför 2026 ser vi ett tydligt skifte: där förtroende blir det som är viktigast för att få folk att lyssna. Här är sex PR-trender som jag tror kommer påverka hur vi skapar kommunikation under nästa år.
1. Från räckvidd till förtroende
Vi går från ”alla kan nå alla” till ”jag lyssnar bara på dem jag litar på”.
Med AI:s intåg i sociala medier blir det allt svårare att avgöra vad som är äkta. Resultatet är att fler användare blir mer passiva i sitt beteende och betydligt mer selektiva i vad de faktiskt konsumerar. När osäkerheten ökar blir förtroende en långsiktig tillgång.
Det innebär att:
– traditionella medier får en viktigare roll (igen)
– nyhetsbrev, poddar och longform-innehåll ökar i värde
– personligt förtroende väger tyngre än räckvidd
2. Process slår presentation
Att visa hur något blivit till blir viktigare än att säga vad det är.
I en tid där budskap kan genereras, poleras och massproduceras med hjälp av AI räcker det inte längre att presentera färdiga sanningar. Mottagare vill förstå sammanhanget, processen och intentionen bakom.
Det handlar om att visa resonemang, inte bara slutsatser, och om att synliggöra vägval snarare än enbart det slutgiltiga beslutet. Processen blir en trovärdighetsmarkör, och vi som jobbar med kommunikation behöver tänka mer dokumentation än presentation.
3. Länge leve nischen
Nisch är inte en begränsning – det är ett förtroendekapital.
Små kreatörer och influencers med tydliga, smala intressen blir allt viktigare de kommande åren. Det är deras förtroende som ger dem genomslag och gör dem till viktiga medspelare inom kommunikationen.
Vi behöver leta efter:
– djup snarare än bredd
– konsekvens snarare än volym
– relation snarare än räckvidd
4. Den som vågar vara människa
Det avgörs inte av vem som formulerar sig bäst, utan av vem som vågar vara mänsklig.
Det är när vi blir människor som det blir på riktigt. Det är ingen ny insikt – men kanske viktigare än någonsin att påminna om.
Mätningar visar att starkt känsloladdade ord får oss att stanna upp i digitala flöden. Inte för att de är perfekta, utan för att de känns. Vi ser det också när personer öppet delar livskriser eller avgörande ögonblick. Då skapas ofta ett starkt gensvar – inte för att det är dramatiskt, utan för att det känns på riktigt.
5. Mindre puts, mer närvaro
Det polerade och perfekta uttrycket gör oss passiva.
Tiden när influencers delade perfekta hem, perfekta liv och perfekta vardagar är förbi. Det polerade tröttar ut och engagerar inte längre. Vi vill se mer av det imperfekta. Det som pågår och det som inte är färdigt.
Jag tror att vi kommer att se mer direkt kommunikation i vardagen, där resonemang, pågående tankar och process får ta större plats än färdiga resultat.
6. Kultur som kommunikation
Medarbetarnas välmående blir mer än en HR-fråga.
När människor i allt större utsträckning litar på personliga och mänskliga röster blir medarbetare viktiga avsändare, eftersom deras egna berättelser upplevs som mer äkta och trovärdiga än företagets egna budskap.
Det innebär att:
